Sann lycka

Hur många dagar av sitt liv får man vara lycklig, på riktigt? Inte en liten stund utan bara sprudlande glad och du har sådan energi som du inte vet var du ska göra av? Det bara känns som om glädjen och lyckan blir så stor att en börjar bubbla som badskumm man häller ner i vatten. Det bildas ett kaos. Ett kaos av välbefinnande och harmoni. Jag vill hålla i den känslan med järngrepp och aldrig låta den försvinna ur min hand. Men allt för snabbt så rinner den ur min hand, det spelar ingen roll hur jag än försöker. På något sätt finner den sin väg igenom mina fingrar, precis som maskrosen finner sin väg igenom asfalten. Det enda jag önskar är att att få hålla kvar ögonblick några sekunder längre än vad de egentligen är.


Varför försvinner känslan av lyckan alldeles för fort?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback